Kapitel 4 - Midnight Vampire

Ciao!!! Ja, jag har äntligen, ÄNTLIGEN, fortsatt på MV! =D=D Det var verkligen längesedan nu, men nu ska jag fortsätta! =D ______________________________________________________________________________ KAPITEL 4 Ell sjönk ner på sin vanliga plats, nästan längst fram. Så Kate fortsatte bak, till sin egen plats. Det var verkligen synd att de inte hade platserna brevid varandra. Ell hade fått sitta brevid någon mysko kille vid namn Michael, det var i alla fall så Kate trodde att han hette. Själv hade hon fått platsen brevid klassens snobbigaste tjej, eller rättare sagt skolans snobbigaste tjej. Amina. Hon var inte bara den snobbigaste tjejen, utan även den rikasste och populäraste. Och den lataste, enligt Kate. Amiona gjorde knappt något alls på lektionerna, och på gympan (som Kate tyverr hade samma som henne) gömde hon sig längst bort och latade sig. Amina kollade irriterat på henne och slängde med sitt långa, blonda hår när Kate sjönk ner på sin plats och började leta reda på engelskaböckrna och sin penna. Engelskalektionen började, och gick som vanligt superfort, alldeles för fort enligt Kate. Allt för snart ringde det ut och hon slog ihop böckerna och la varsamt ner dem i väskan, tillsammans med pennan. Snabbt reste hon sig och ignorerade den irriterade suck Amina gav ifrån sig. Kate skyndade sig fram till Ell och anslöt sig till henne. Ell började genast prata, och Kate svarade med en nick eller ett mmm. De var tvungna att skilljas åt ännu en gång innan lunchen och Kate skyndade sig mot Kemin, som låg i helt andra änden av skolbyggnaden. Hon kom fram, någon minut innan lektionen började. Plötsligt fick hon syn på Josh igen och fick anstränga sig hårt för att inte vända ner blicken mot golvet. Hon log försiktigt mot honom, och han besvarade genast hennes leende. ”Hej.” Mumlade hon och ställde sig en bit ifrån honom. Hade han även Kemin med henne? Kate kände en underlig värme i kroppen, men försökt ignorera den så gott det gick. Mr. Fletcher uppenbarade sig plötsligt i korridoren och gick mot dem. Han nickade spänt, och det syntes att han tänkte på något. Något väldigt allvarligt. När han släppt in alla, och de satt sig på sin plats ställde han sig vid tavlan längst fram. Han drog ett djupt andetag och sorgen syntes plötsligt i hans aniskte. ”Allihopa.” Sa han och sorgen och allvaret hördes i hans röst. Kate, och förmodligen alla andra, undrade vad det var som var på gång. ”Det är trevligt att se er alla här efter sommarens långa månader. Och det är trevlig att träffa dig Josh.” Mr. Fletcher tog ännu ett djupt andetag och kollade snabbt mot Josh, precis som alla andra. ”Tyverr måste jag meddela er att vi inte är alla i klassen. Ellha Meller hittades tyverr död i sin lägenhet igår eftermiddag. Ingen vet vad hennes dödsorsaken var, men det framgår tydligt att hon blev mördad.” Det blev dödstyst i klassrummet när Mr. Fletcher avslutade sin mening. Ellha Meller? Död? Hur kunde det vara möjligt? Kate hade inte kännt henne något vidare, men Ellha hade verkat vara en snäll tjej. Vem hade velat göra henne illa? Och till och med mörda henne? Det verkade verkligen omöjligt. Mr. Fletcher harklade sig och fortsatte, ”Ja, jag vet inte vad jag ska säga. Men jag hoppas att detta inte kommer drabba våran klass allt för hårt. Så låt oss börja denna terminen, nu.” Han log ett leende, men sorgen syntes fortfarande i hans ansikte. Hon satt en lång stund och bara stirrade framför sig, och hoppade till när någon knuffade till henne, väldigt löst, på armen. Hon vände snabbt på huvudet och fick syn på Josh. Hade han suttit där hela tiden? Det hade hon inte märkt. Han log, men något märkligt syntes i hans ögon. Oro? Irritation? Kate kunde inte riktigt placera det, men något var det. ”Ja?” frågade hon tyst och han svarade, lika tyst, ”Tänker du sitta där och stirra hela dagen?” Hon rodnade smått och vände ansiktet nedåt och drog upp väskan för tredje gången den dagen i knäet. ”Neej.” Mumlade hon och letade reda på Kemiboken, samt sin penna, sin enda penna. Kapitel 4, äntligen KLART! =D Dock har jag lite problem med datorn, så kan inte fixa alla smågrejjor som kursiv tex osv... :/ Men jag hoppas det går bra ändå ;) //Andrea

R.I.P - Min dator

Okej... Jag vet att jag skulle fortsätta på Midnight Vampire. Men nu är det så att min dator 'dog' i Torsdags. 
Diagnos - Överhettad p.g.a massor med damm i fläkten. Pappa klagade på att jag hade städat dåligt... Men jag påpekade att jag faktiskt damsuger och städar - ofta.
Menmen, eftersom jag har Midnight vampire på min 'gamla' dator, och jag inte vill skriva på papps eller mamms dator, så väntar jag tills jag har en ny...
Bloggar istället på www.andreaaaslife.blogspot.com

Bajjbajj!

//Andrea

Häii

Hejsan igen!

Ledsen för dålig uppdatering, har inte fortsatt på kapitel fyra - än. Jag lovar, det kommer bli av x'D Och dessutom slutar ju skolan äntligen imorron, så har hela lååånga sommaren på mig att skriva! :D
Men just nu har jag ingen riktigt insperation, och då är det ganska svårt att skriva så att jag blir nöjd med det...
Det kan även förekomma en del *hosthost* stavfel här och var i mina texter, men jag hoppas att ni inte irriterar er allt för myckket på det ;) 


//Andrea

Kapitel 3 Midnight Vampire

Kapitel 3







Dörren till klassrummet var redan öppen så Kate gick in. Det visade sig att även läraren och nästan hela klassen redan hade kommit.
Läraren slängde henne en ilsken blick som hon ignorerade, men sa inget. Kate satte sig på sin plats, nästan längst bak och började rota runt i oredan i väskan.
Det dröjde ett tag innan hon hittade vad hon letade efter, matteboken och en penna.
När hon tittade upp igen såg hon att hela klassen nu var där, men läraren tycktes fortfarande vänta på någon.
De andra i klassen tycktes också märka att läraren väntade på någon, för du kollade frågande på varandra och ryckte på axlarna. Till slut klev någon in i salen, och Kate kände genast igen denne någon.
Det var Josh. Fast Kate hade en väldigt stark känsla av att han egentligen inte hette det. Han log och hans blick fladdrade omkring i klassrummet, som om han letade efter någon. Tillslut fick han syn på henne och hans leende blev lite bredare.
Kate log, och rodnade så hon kollade snabbt ner mot matteboken igen. 
Efter en stund hörde hon hur Josh skor dunsade svagt mot golvet när han gick mot sin plats, och samtidigt som stegen upphörde harklade sig Mr. Bucher.
Kate var tvungen att titta upp igen, och var väldigt glad att Josh satt framför henne, och inte bakom.
”Så. God morgon.” sa Mr. Bucher och hans blick vandrade över klassen. ”Ni kan fortsätta där ni är, och jag vill inte veta att ni kollar på varandra” han slängde en sträng blick mot Lee som satt nästan längst fram. Hon var känd för att ja… Fuska helt enkelt.
Kate vände snabbt ner huvudet mot boken igen och slog upp den. Inuti låg själva häftet som hon skrev i, och inuti den en linjal.
Men Kate hann inte mer än att slå upp boken med tal och se den första uppgiften innan hon tröttnade. Hon suckade inombords och började kladda i häftet för att det skulle se ut som hon arbetade.
Men så fort hon såg i ögonvrån att Mr. Bucher var på väg mot henne vände hon snabbt sida och började försöka räkna, vilket inte gick så bra. Men Mr. Bucher verkade inte märka det, utan gick förbi henne.

Långt senare ringde äntligen klockan och Kate la snabbt ner grejerna i väskan och reste sig upp. Med snabba steg gick hon ut ur klassrummet och mot Engelska klassrummet. Mrs. Smith var en mycket bättre lärare än Mr. Bucher, och kanske tyckte Kate det för att Engelska var hennes favoritämne.
När hon kom fram till klassrummet var det inte öppet än, men flera av de som gick i samma Engelska klass stod utanför. Några stod och mumlade med varandra, och någon suckade. Men Kate brydde sig inte så mycket om dem, hon hade börjat spana efter Ell, eller Ellinore som hon egentligen hette.
Ell var hennes bästa kompis, men tyvärr hade de bara Engelskan och Franskan ihop på Måndagar. Tillslut fick hon syn på Ell som kom haltandes på kryckor. När hon kom fram utbrast Kate chockat,
”Herregud Ell, vad har du gjort?” Ell flinade och svarade,
”Jag ramlade i trappan igår kväll, hemma. ”Jag och morsan åkte in till akuten och benet var brutet” hon flinade fortfarande, men bakom flinet kunde Kate ändå se smärtan.
”Du är galen” sa Kate och skakade på huvudet i samma stund som Mrs. Smith kom. Hon hejade glatt och som vanligt log hon stort och vänligt.


Kapitel 3 klart efter lite kämpande x'D


Kapitel 2 Midnight Vampire

Kapitel 2







Kate vände sig hastigt om och fick syn på killen som hon tidigare sett. Vattnet droppade från håret och ett leende syntes på hans läppar.
”Hej” sa han och visade alla de vita perfekta tänderna i ett stort leende.
”H…hej” stammade Kate fram och försökte le, men det såg antagligen ut som en konstig grimas.
”Jag undrar bara om du är…” killen kollade ner på en blöt papperslapp han hade i handen och läste något innan han tittade upp igen, ”Katerinhe Cape?”. Han kollade osäkert på henne, men log fortfarande. Kate litade inte på sin röst utan nickade bara.
”Åhh… Bra” sa han dröjande, ”Det står nämligen att jag ska dela skåp med dig här” leendet tunnades ut något i hans ansikte, men det fanns ändå kvar.
”Förresten jag heter… Josh” det verkade som om att han behövde tänka efter före han presenterade sig, som om han glömt sitt namn.
”Josh Weller” han sträckte inte fram en hand som Kate väntat sig, utan kollade bara på henne. Efter en stund vågade hon lite på rösten igen och sa, något hest,
”Jag heter Katerinhe, men kalla mig Kate” hon log igen, och lyckades bättre denna gång. Sen insåg hon att hon stod i vägen för skåpet och flyttade sig snabbt. Vilket resulterade att hon gick rakt in i skåpsdörren.
Kate gned sig på armen som stött emot dörren och tog två snabba steg åt andra hållet medans hon kände hur det hettade till lite i ansiktet.
Hon vände snabb ner huvudet och låtsades granska det smutsiga golvet för att dölja att hon rodnade. Kate hörde hur han drog av sig jackan och hängde in den, och kunde även se det i ögonvrån.
”Så du är ny?” frågade hon för att bryta den pinsamma tystnaden som började uppstå mellan dem.
”Ja…” svarade han dröjande och Kate hörde hur han stängde dörren. ”Det är jag” mer än så hann de inte prata förens skolklockan ringde. Kate kollade snabbt upp och log som hastigast mot Josh innan hon skyndade iväg mot klassrummet.




Lite kortare än första kapitlet men men ^^


Kapitel 1 Midnight Vampire

Kapitel 1

 

 

 

”Katerinhe!” ropet kom ner ifrån undervåningen och Kate suckade.
”Ja mamma, jag kommer!” ropade hon tillbaka. ”Jag ska bara göra färdigt en sak först” fortsatte hon mumlandes. Hon skrev några avslutande meningar i texten hon höll på med på datorn innan hon sparade och stängde ner datorn. Det var lika bra att stänga av den, annars skulle antagligen hennes jobbiga lillsyrra antagligen börja leka med den om hon upptäckte att den var på.
”Katerihne!” ropade hennes mamma ner ifrån igen. Kate struntade i att svara och gick ut ur sitt rum och ner för trappan. Hon gick in i köket och fick syn på sin mammas stressade ansikte bakom sin bärbara dator.
”Varför tog det sån tid?” muttrade Lisa, som hennes mamma hette.
”Förlåt, jag skulle bara skriva färdigt en sak” mumlade Kate och satte sig vid bordet. Hon bredde snabbt mackan som låg på ett fat vid hennes plats och åt sakta upp den.
”Du vet hur det är” sa hon mellan tuggorna.  Du sitter ju alltid vid datorn, tillade hon i tanken.
”Jaja” suckade Lisa. ”Men skynda dig, annars hinner du inte med bussen. Den går om tio minuter”  Kate suckade och åt upp den sista biten av mackan.
Hon gick mot toaletten för att göra sig i ordning. Ärligt talat brydde hon sig inte om hon kom försent.
Fem minuter senare var hon klar och drog på sig skorna och jackan. Hon drog av väskan från kroken den alltid satt på och ropade
”Jag sticker nu!” till sin mamma som fortfarande satt i köket framför datorn. Och hon klagar på mig, Tänkte Kate. Hon gick ut och smällde igen ytterdörren. Med snbba steg gick hon mot busshållplatsen, och kom precis fram när den stängde dörrana. Skit. Kate sprang de sista få meterna och viftade med armana.
”Heyy!! Vänta på mig!” vrålade hon, och bussen stannade. Kate sprang snabbt ifatt den och hoppade på.
”Tack” sa hon och log smått åt den gamle gubben som körde bussen. Hon rotade igenom väskan, men hittade inte busskortet. Istället började hon leta efter plånboken som hon hittade efter en stund. Hon gav gubben en tjuga som hon visste skulle räcka. Mycket riktigt fick hon tillbaka fem kronor.
”Tack” mumlade hon och började gå inåt bussen.  Bara några få satt där på än så länge, en gammal dam nästan längst fram, lite längre bak ännu en gammal dam.
Bara några säten bakom satt en gubbe. Ingen annan som skulle till skolan.
Kate suckade, det var nackdelen med att bo ute på landet.
Hon bodde längst ifrån skolan. Kate gick lite längre bak och satte sig nästan längst bak. Hon lutade huvudet mot fönstret och stirrade ut.
Åkrar och skogar virvlade förbi. Efter en lång stund började de komma ut mot stan.
Bussen stannade oftare och oftare ju längre in de kom. Bussen fylldes sakta men säkert med pratande ungdomar, haltande pensionärer och en och annan mamma med sitt barn.
Till slut stannade bussen hållplatsen hon skulle av. Det var bara några hundra meter från skolan, och Kate gick med snabba steg ditåt.
Inte för att hon hade bråttom, nej, hon ville bara in så fort som möjligt. Solen som för bara en liten stund sedan skinit hade börjat gå i moln. Kate kastade en snabb blick uppåt och märkte att molnen var mörka av regn. Och snart föll den första droppen.
Kate skyndade på stegen ännu mer och öppnade snart skolans dörr. Bara några sekunder sen hon kommit in hörde hon hur regnet smattrade mot marken.
Hon lät blicken vandra utåt och insåg att hon haft tur, regnet stod som spö i regnet. Plötsligt fick hon syn på en gestalt som kom springandes mot dörren.
En kille i hennes egen ålder, men hon hade aldrig sett honom förr. När han kom närmare dörren vände Kate snabbt bort blicken och började gå mot skåpen.
Hon undrade vem det var, kanske var han ny? Fast det var mitt i terminen, varför skulle han börja nu istället?
Nej, hon hade nog bara sett fel. Det var säkert någon kille från någon av de andra klasserna. Kate öppnade sitt skåp som hon nu kommit fram till och drog snabbt av sig jackan. Hon hängde in den när hon plötsligt kände en hand på sin axel.


Midnight vampire - Prolog

Prolog – Midnight Vampire




Den plötsliga knackningen fick flickan att rycka till.  Hon slängde en snabb blick mot klockan på dator skärmen. Den slog precis över till 00.00.
Vem var det som kom så här sent?
Hon reste sig sakta ur stolen vid skrivbordet och gick ut ur rummet och ner för trappan.
Utanför dörrens frostade fönster kunde en gestalt skymtas.
Flickan tände den lilla lampan i hallen innan hon vred på låset och öppnade dörren.
Den gled ljudlöst upp och flickan fick syn på mannen utanför, som endast kunde vara några år äldre än henne själv, 17 som äldst.
”Hej” sa hon och granskade honom.
”Hej” svarade han med mörk stämma.
”Vad vill du?” frågade flickan, medveten om att hon lät otrevlig. Men hon brydde sig inte om det.
”Jag… Öhmn...” tvekade mannen, eller rättare sagt killen. ”Jag har gått vilse… Kan jag få låna en telefon?” frågade han och ett litet leende syntes på hans läppar. Flickan nickade och öppnade dörren lite mer för att släppa in honom.
”Jag ska bara hämta den. Kom in så länge” sa hon lågt och han knappt vända sig om förens killen sa,
”Jag måste ha din tillåtelse”.
Flickan rynkade på ögonbrynen, hade hon inte sagt att han fick komma in?
”Du har min tillåtelse” mumlade hon och fortsatte in mot köket. Men hon hann inte längre än tre steg. Fem minuter senare kunde man se en mörk gestalt lämna huset och springa snabbt mot skogen.


Japp, det var prologen till Midnight Vampire, hoppas ni tyckte om den. Kapitel 1 kommer ut så fort jag skrivit färdit det ;) Kommentera gärna, tål kritik ^^


Hejzzan

Hejzzan!

Välkommen hit! <3
Här kommer jag lägga upp min lilla vampyrberättelse 'Midnight Vampire'.
Den handlar om Kate och den mordlystna 'Midnatts vampyren' xD
Tja, kanske inte så jättebra info, men men.


//Andrea

Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0